I CARE FOR YOUR HEART BUT NOT FOR IT BEATING
Det här ska vell egentligen inte vara något annat än en viktminskningsblogg, men har skrivit att allt som ingår i min resa ska med på bloggen. Känslor och frustration är något som ofta får en att ge upp, man orkar inte, huvudet är fullt med annat och man kan inte koncentrera sig, vill inte...
Idag hände det där som man vet ska hända men som man aldrig vill inse, svaret på frågan om man fortfarande finns för honom, svaret kom idag, fick mitt hjärta att skjunka ner genom golvet. Varje gång jag har tänkt på honom har jag fortfarande blvit alldeldes varm, men skjölts iväg av en kall våg, oron om att han inte tänker på mig.
Önskar att den där värmen försvinner även för mig nu, så jag slipper sitta i kylan.. det är så självklart nu, att det inte finns något mellan oss, ingeting kvar. Jag hoppades på kanske ett fint minne, en känsla om hur intensivt det var mellan oss, men allt är borta. När han inte ens kan berätta om något så stort, något som vi pratat om att göra tillsammans... ?
Men det här ska inte få mig ur fokus, känner mig mer taggad att visa att jag fortfarande vill, om han inte bryr sig ska inte jag heller bry mig, vad är vitsen? 
